Muminpappan är utpräglat manschauvinistisk, muminmamman gör äntligen uppror och ett mumintroll som de livskrisande föräldrarna inte riktigt ser tar ansvar för att råda bot på hela världens kyla och ondska då han känner sig tvungen att gå med ljus till Mårran om nätterna. Lilla My springer klarsynt omkring för sig själv och uttalar då och… Läs mer Pappan och havet
”Ni vet ju att folk lätt blir osynliga om man skrämmer dem tillräckligt ofta, sa Tooticki…” När jag var yngre tyckte jag minst om Det osynliga barnet av Tove Janssons böcker. Mest för att jag inte tycker om noveller, men kanske också för att man måste vara vuxen för att ta till sig dem på… Läs mer Det osynliga barnet – Så mycket filosofisk visdom i dessa muminnoveller
Jag bestämde mig för att läsa om alla böckerna om Mumin och kom dessutom över Mumintrollet och den stora översvämningen som jag aldrig tidigare läst. Jag fann dem som ljudböcker inlästa av Tove Jansson själv. Alla borde få höra sagor berättas av Toves dansanta röst. Det blir en ny upplevelse, de annorlunda betoningarna ger liv… Läs mer Trollkarlens hatt
Älskade Tove. Tillsammans med Trollkarlens hatt var Farlig midsommar länge min favorit av böckerna om Mumindalen. Nu har jag som vuxen insett vilken enorm visdom som ryms i exempelvis Det osynliga barnet men även Farlig midsommar innehåller både politik och filosofi, inte minst genom anarkisten Snusmumriken som vi lär känna mer i den här boken. Med den… Läs mer Farlig midsommar
Vad finns det att säga annat än att Sent i november är bra och jag har läst den ännu en gång. Jag gör ett litet kollage med fåglar och höstlöv!
Tack vara Småtrollen och den stora översvämningen vet jag nu varför Muminhuset har samma form som en kakelugn. Liknande bakgrundsinformation som jag saknade om mumintrollen dyker upp bland orden. Och jag lyssnar på inläsningen som Tove Jansson själv gjord. Mark Levengood gör det såklart väldigt bra, men att lyssna till Toves mjuka, dansande röst med… Läs mer Småtrollen och den stora översvämningen – Den allra första boken om Mumin
Efter en inledande skepticism över de stockholmska rösterna från Alicia Wikander och två generationer ur familjen Skarsgård så faller jag ändå för denna skapandelust och detaljrikedom. Filmskaparna tar stopmotion-tekniken till poetiska höjder och till skillnad från de japanska animerade filmerna så får Tove Janssons filosofiska repliker vara med här. Det här är fint!
Bild av Gemma Capdevila – katalansk illustratör. Romantiseringen av fyren. Av havet. Att varje morgon samla strandfynd. Att bo i något som är runt och högt. För rummen ska naturligtvis vara inhysta i själva fyren och inte i någon huslåda intill. Som när muminfamiljen flyttar in i en fyr. Några som onekligen tycks finna nöje… Läs mer Romaner och filmer om fyrar
En havsnära och ömsint liten intervjufilm med Tove Jansson gjord 1968. Jag förvånas över att Tove var så otroligt mjuk och öppen. Hennes röst är ljuvare än sommarens havskluck. Hon berättar om muminvärldens personligheter och de verkliga personer i hennes närhet som inspirerat till dem. Hennes pappa som blev uppspelt av stormar och katastrofer. Hennes… Läs mer Mumin och havet – Dokumentär om Tove Jansson
Jag hade hoppats på mer måleri, på Tove Janssons fantasifulla landskap. Tove själv ville ju se sig som målerikonstnär och inte bara Mumins skapare. Men efter en inledande vägg med några oljemålningar så blir det väldigt mycket tuschteckningar. Ett plus är att man har inrett rummet med moderna sackosäckar utplacerade mellan något som känns som stora trädstammar. Mysig… Läs mer Tove Jansson på Göteborgs konstmuseum
Boktips till min syster 